2010 jobbade jag alldeles för mycket, fick panikångestattacker och blev utbränd. Jag blev då sjukskriven ett år för utmattning och började titta på sminkvideos på YouTube, som ett sätt att tänka på annat. Jag började så småningom att göra egna videor och på den vägen är det. Tyvärr pratade jag inte med någon om mitt psykiska mående, inte ens mina föräldrar. Men på YouTube kunde jag göra det. Det var ju bara jag och en kamera, jag kunde inte riktigt ta in att det satt riktiga människor på andra sidan.

Nu mår jag bättre än vad jag gjort någonsin. Mina erfarenheter och min terapi har lärt mig mycket. Men jag har fortfarande en del att jobba på. Visst kan jag önska ibland att jag var helt normal, vad det nu innebär.

Jag har ingen i min närhet som begått självmord. Men för några år sedan när jag var på S:t Görans mottagning, kom två poliser med en man i badrock in på akutmottagningen. När mannen som haft blicken fäst i golvet lyfte ansiktet mötte hans glasartade blick min. Sedan hörde jag att han överlevt sitt självmordsförsök. Det har inte gått en dag utan att jag tänkt på honom och när jag började läsa på om självmord blev jag så chockad över vilket stort samhällsproblem det är.

Det är sjukt att det pratas så lite om självmord och det vill jag vara med och ändra på så gott jag kan. Min förhoppning är att kunna agera som en förlängd arm åt Suicide Zero och bistå med min plattform på alla sätt jag kan. För varje självmord är ett för mycket!

Jag blir superglad och tacksam för alla gåvor, stora som små!

Stort tack för ditt stöd.
Varma hälsningar,
Therése Lindgren

Här hittar du mig på Instagram och YouTube.