Psykisk ohälsa. Jag har varit där. Låtsades vara ok men i själva verket bröts jag sakta ner. Ingen fick veta. Jag var min egen psykolog. Till sist hamnade jag i vägskälet där jag inte längre ville leva men heller inte vågade dö. Det är i det vägskälet man bestämmer sig, vet jag. Det är där man samlar modet för det mest avgörande beslutet man kan göra som människa som lider av psykisk ohälsa.

Min räddning var att tvingas släppa skammen och våga blanda in andra. Att berätta om mina innersta tankar, upplevelser och om synen på mig själv är det svåraste jag någonsin gjort. Men det tände en liten gnista, något som några år senare skulle bli en brand av revanch att återta mitt liv och leva ut det till fullo.

Men det finns människor som kommer till vägskälet och väljer en annan väg än den jag tog, därför att rädslan för att leva vidare är större än rädslan för att dö. En människas tanke, känsla och röst som förblir i det tysta, helt i onödan. Det är oåterkalleligt.

Psykisk ohälsa kommer drabba oss alla men på olika sätt. Låt det inte vara tabu. Jag bryter min tystnad genom att starta en insamling för Suicide Zero. För att uppmärksamma det ska jag den 14 september delta i Backyard Ultra. Jag siktar på att göra 12 varv a 6,7km per varv. Du kan också hjälpa till genom att sprida budskapet, ge ett bidrag till min insamling, men även hänga med på mitt lopp.