Hej alla mina vänner.
Ni alla vet att jag förlorade min son på 22 år en ödesdiger skärtorsdag för något år sedan.
Varför? Faktum är att vi inte vet o vi har bara gissningar.
Olycklig kärlek? En depression vi missat? Frågorna är många o inga svar.
Saknaden är fortfarande bedövande mellan varven.
Vi som familj har gått igenom sorgen på skilda sätt.
Vi har överlevt o bestämt oss för att LEVA våra liv med allt vad livet ger oss i form av glädje o alla fina minnen.
Suicide Zero gör ett fantastiskt jobb.
I dagens samhälle när det sparas på psykiatrin är deras jobb ännu viktigare.
Snälla skänk en liten påskgåva i Fredriks minne till hjälp för någon annan.
Varje spillt liv är en ren samhällskatastrof.
Tack!