Sin första riktiga kärlek är något man aldrig glömmer har jag hört folk säga och det är så sant. Du var min första stora kärlek och min första kyss. Hade fått förklarat för mig att när man är kär på riktigt är det den mest underbara känsla man kan tillåta sin kropp att känna. I mitt fall var det inte riktigt så till att börja med…i själva verket var jag skräckslagen, arg, irriterad och förvirrad. Jag kommer ihåg att min kropp reagerade så starkt att jag fick fysiska stressticks i form av ljudliga hickningar. Jag trodde att jag hade blivit fullständigt galen. Det var inte förrän en nära vän sa till mig ”men Anna du är ju kär” som poletten trillade ner på allvar. Att våga öppna sig för dig kan nog vara det största jag någonsin gjort men så här i efterhand kan jag säga att jag gärna fått möjlighet att göra det hundra gånger om.

Som 17 åring är livet redan komplicerat som det är. Vi träffades kanske under den mest sårbara tiden i en människas liv ”tonåren”. Men det var väl meningen tänker jag att vi skulle träffas just då. Vi behövde varandra. Livet gav oss prövningar ganska snabbt in på vårat nya förhållande och det tog hårt på våra familjer. Men vi hade varandra och genom att stötta varandra igenom dem mest prövande livssituationer knöts det starkare band mellan oss. Vår relation byggdes inte enbart på kärlek, i grunden fanns en genuin vänskap och det var det tror jag som gjorde att vi var tillsammans så många år.

Men du kämpade med ett mörker som var så mycket större än vad jag någonsin kunde föreställa mig. Psykisk ohälsa är verkligen en komplicerad sjukdom, och din hade nått så mycket djupare än vad jag hade trott. Det gör så oerhört ont att tänka på det och jag kan fortfarande inte ta in att du inte längre finns hos oss. Kommer sakna att höra din röst, till och med din hemska sångröst, dina värmande kramar, din knäppa humor och allt det oändliga där i mellan.

Om du bara visste vilket hål du lämnat efter dig. Så gränslöst älskad av familj och vänner. Du kommer för alltid vara älskad och saknad! ♡




Psykiskohälsa är något vi måste ta på allvar för den kan som sagt bli rent utav dödlig. Det här inget som ska normaliseras och inget vi kan blunda för längre. Detta är ett enormt samhällsproblem vi har idag och det kan drabba vem som helst. Låt ökad kunskap leda till en livsviktig dialog som i sin tur leder till ett agerande!

Ingen ska behöva tänka tanken att avsluta sitt liv!

För att hedra Robins minne har jag därför startat en insamling som heter ”Skicka vidare”. Skicka vidare budskapet du med!Tillsammans kan vi göra skillnad.




♡