Ingen ska behöva gå igenom det min dotter får göra nu, när hon tvingas, som endast (snart) 10 år gammal, sörja sin pappas död. Psykvården i Sverige är näst intill obefintlig och vi måste ta detta, växande samhällsproblem, på allvar!!! Micke kämpade i drygt 8 år, han bad om hjälp x antal gånger, kämpade sig upp för att sedan ramla ner igen. Han blev så illa behandlad av så många instanser att hälften vore nog. Att vara så trasig men ändå orka be om hjälp så många gånger, det kräver styrka. Tyvärr räckte den styrkan inte hela vägen fram, när hjälpen inte fanns där någon kunde ta emot honom. Micke, du var en krigare av rang och ditt minne kommer vårdas öm i våra minnen. Och jag LOVAR DIG att vi kommer hålla ditt minne i liv, så Livia minns dig för evigt. Du är saknad, men ALDRIG glömde. Vila i frid min vän <